1836-1912   Related Paintings of Sir Lawrence Alma-Tadema,OM.RA,RWS :. | Frigidarium | Vain Courtship | Pandora (mk46) | The Education of the Children of Clovis | Favourite Poete |
Related Artists:
Clarkson Frederick Stanfield
English Painter, 1793-1867 He is often wrongly referred to as William Clarkson Stanfield. The son of Mary Hoad and James Field Stanfield, an Irish actor and author, he was apprenticed to a heraldic coach painter at the age of 12, but in 1808 he abandoned this and went to sea in a collier. In 1812 he was press-ganged and spent two years on HMS Namur, the guard-ship at Sheerness. After being discharged as the result of an injury in 1814, he joined the merchant navy, sailing to China in the Indiaman Warley in 1815. Soon after his return in 1816 he missed his ship and became a scene painter, first at the Royalty Theatre, Stepney, and then at the Royal Coburg, Lambeth. There he was later joined by David Roberts, who became a lifelong friend, and in 1822 both men were employed as scene painters at the Theatre Royal, Drury Lane. During the next 12 years Stanfield established himself as the most talented scene painter of his day, causing a sensation with some of his huge moving dioramas such as the scenes of Venice in the pantomine Harlequin and Little Thumb (1831). Meanwhile he was building an equally impressive reputation as an easel painter. He first exhibited at the Royal Academy in 1820 and continued to exhibit there regularly until his death. He was elected ARA in 1832 and RA in 1835.
ulrika eleonora
Ulrika Eleonora d.y., född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719-1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark, syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp. Hon gifte sig 24 mars 1715 med Fredrik av Hessen, den blivande Fredrik I, men förblev barnlös. Ulrika Eleonora föddes den 23 januari 1688 på Stockholms slott som dotter till kung Karl XI och Ulrika Eleonora d.ä. Under barndomen förbisågs hon av alla för sin äldre, livligare och mera begåvade syster Hedvig Sofia. Så snart hon blivit giftasvuxen fick hon många friare, bland andra blivande Georg II av Storbritannien och arvprins Fredrik av Hessen-Kassel. Redan 1710 begärde denne hennes hand, men deras trolovning tillkännagavs inte förrän den 23 januari 1714. Bilägret firades den 24 mars 1715. Under Karl XII:s vistelse utomlands var hon, efter Hedvig Sofias död (1708), den enda myndiga medlemmen av kungahuset inom riket om man borträknar hennes åldriga farmor (Hedvig Eleonora). I slutet av 1712 eller början av 1713 hade Karl XII tankar om att göra sin syster Ulrika Eleonora till regent, men fullföljde inte denna plan. Det kungliga rådet däremot övertalade henne att bevista dess sammanträden för att i henne erhålla ett stöd. Första gången hon infann sig i rådet, 2 november 1713, beslöts också om sammankallande av en riksdag. Det s.k. rörelsepartiet vid denna riksdag ville att prinsessan i kungens frånvaro skulle göras till riksföreståndarinna "såsom närmaste arvinge till kronan och regementet". Detta förslag motarbetades av Arvid Horn och rådet, som fruktade att svårigheterna för en ändring av regeringssättet därigenom skulle ökas. Prinsessan visade emellertid ständerna stort intresse för landets angelägenheter. I sina brev till kungen uppmanade hon honom att återvända hem och varnade honom för möjliga följder av hans frånvaro. Med hans samtycke undertecknade hon under den följande tiden alla rådets skrivelser, utom dem som var ställda till honom, för i sin egenskap av vice regent var hon ett med kungen enligt dennes uppfattning. Mera sällan deltog hon i rådets förhandlingar.
Circle of Pierre Gobert
1662-1744